Johan Enfeldt

Slut med sommarjobb och öppen förskola när Enköpings högermajoritet bestämmer

Budgetprocessen inför 2025 har inletts med att tjänstemän i kommunen fastställt en resursfördelningsmodell där varje nämnd får reda på hur mycket pengar som kommer att finnas 2025. Idag har Enköpingsposten en artikel om vad som väntar med högermajoritetens sätt att se på saken.

Bakgrund

Budgetprocessen börjar med att varje nämnd göra vad som kallas en verksamhetsanalys och se vad denna tänkta ram kommer att få för konsekvenser. (Om du vill läsa mer om budgetprocessen och problemen den dras med finns ett inlägg här.) I detta inlägg försöker jag först förklara lite av bakgrunden och sedan redovisar jag hur Socialdemokraterna yrkade när frågan var uppe för beslut i nämnden 2024-04-17.

Det är alltså inte frågan om att riktiga beslut om verksamhetsförändringar redan nu, utan det ska i så fall ske när budgeten är fastställd, vilket sker i slutet av året, 2024-11-12. Än så länge är det förslag och analys som nämnden jobbar med.

Budgetförutsättningar

Socialdemokraterna anser att det är en stor brist att budgetramarna och de förutsättningar som gäller för dessa varken har redovisats för eller beslutats av förtroendevalda politiker. Det minskar legitimiteten i arbete med budgeten och riskerar att leda till onödigt arbete med att planera för en budget som kommer att ändras när besluten får politiska församlingar. Detta är dock inget som vare sig UAN eller Utbildningsförvaltningen kan lastas för.

Nettokostnadsavvikelse

Socialdemokraterna vill understryka att de föreslagna budgetramarna med stor sannolikhet kommer att innebära att Enköpings skolor och förskolor halkar efter övriga kommuner ytterligare när det gäller ekonomiska resurser. Enligt måttet Nettokostnadsavvikelse från SKR har grundskolan i Enköping under åren 2020 – 2022 relativt den förväntade referenskostnaden varit underfinansierad med mellan 7,5 och 9,2 procent. För fritidshemmen har avvikelsen varit ännu större, mellan 16,3 och 25,6 procent.

Socialdemokraterna anser att nämnden här måste peka på de stora belopp det handlar om i negativ avvikelse relativt andra verksamheter i kommunen. En enig nämnd tog upp detta problem i beslutet om verksamhetsanalys. Det är bra.

Nettokostnadsavvikelse, miljoner kronor. Nettokostnadsavvikelsen jämför nettokostnaden med referenskostnaden (”strukturellt förväntad” kostnad). Resultat över 0 indikerar högt kostnadsläge, pga hög ambitionsnivå och/eller låg effektivitet. Redovisas i miljoner kronor.

En konstlad motsättning mellan besparingar på personal och på icke lagstadgad verksamhet

I kontexten runt beslutet och i majoritetens hantering finns en grundtanke om att spara antingen på icke lagstadgad verksamhet eller på personal. Det är en konstlad och felaktig motsättning.

För det första innebär de allra flesta möjliga besparingarna på icke lagstadgad verksamhet också att spara på personal. Om vi till exempel avvecklar öppna förskolan eller tar bort möjligheten till barnomsorg på obekväm arbetstid innebär det i båda fall att vi minskar på personalen.

För det andra finns det en lång rad saker en kommun gör som inte är lagstadgade. Vi behöver till exempel inte ha öppen förskola, fotbollsplaner, omklädningsrum, föreningslokaler eller kulturhus. Om vi börjar hävda att vi inte ska bedriva verksamhet som inte är lagstadgad blir det helt enkelt inte mycket till kommun kvar.

För det tredje finns det en rad lagstadgade verksamheter som vi kan organisera på olika sätt. Lagen säger att vi ska bedriva förskola och grundskola, men inte var.

Socialdemokraterna menar att flera icke lagstadgade verksamheter riktar sig till grupper som har stora behov och att göra besparingar som ensidigt drabbar dessa grupper är orimligt.

Jag kommenterar frågan om icke lagstadgade verksamheter och förslaget att ta bort kommunala feriearbeten för ungdomar. I Enköpingsposten 2024-04-25.

Så här löd socialdemokraternas yrkande när beslutet om verksamhetsanalys togs i nämnden 2024-04-17:

Socialdemokraternas yrkande inför beslut om verksamhetsanalys enligt Enköpings kommuns styrmodell (KS 2023/422)

Ökade vistelsetider i förskolan

Av underlaget framgår att ökade vistelsetider i förskolan inte räknats som en volymökning. Detta är en stor brist eftersom ökade vistelsetider, precis som fler barn, kräver mer personal. Nämnden bör därför kräva att längre vistelsetider under de senaste åren räknas som en volymökning och att nämnden kompenseras för detta i kommunens resursfördelningsmodell.

Nybyggnadspeng

Enköping har under flera år investerat stort i nya förskolor och på senare år också gymnasieskola samt grundskolor. Detta medför ökade lokalkostnader.

I avsnittet Särskilt om ersättning för lokalkostnader i Skolförordningen 14 kap 6 § anges följande

”Ersättning för lokalkostnader enligt 4 § 7 ska motsvara hemkommunens genomsnittliga lokalkostnad per barn eller elev i motsvarande verksamhet.

Om det finns särskilda skäl, ska ersättningen för lokalkostnader i stället högst motsvara den enskilde huvudmannens faktiska kostnader om dessa är skäliga. Vid prövningen av om det finns särskilda skäl ska hänsyn tas till om skillnaden mellan hemkommunens genomsnittliga lokalkostnader och den enskilde huvudmannens faktiska kostnader är betydande på grund av kommunens investering i nya lokaler, renovering av befintliga lokaler eller någon annan omständighet. Vid prövningen får hänsyn även tas till intresset av att utbildning med en enskild huvudman kan etableras. Förordning (2018:3).”
Ur Skolförordningens kapitel 14.

Socialdemokraterna anser att nämnden med hänvisning till förordningen skyndsamt ska inför en så kallad nybyggnadspeng med en modell som tillämpas i Sundbyberg som förebild. Med en sådan skulle alla skolor och förskolor får en skolpeng beräknad på en genomsnittlig lokalkostnad exklusive merkostnaden för de lokaler som byggts under de (förslagsvis) senaste fem åren. Skolor och förskolor med nya lokaler får då under de första fem åren ett tillskott i form av en nybyggnadspeng som täcker de högre lokalkostnaderna, men som inte påverkar ersättningen till fristående skolor.

Enligt de kalkyler som på senare tid redovisats för nämnden skulle en sådan modell ha potential att spara 10-12 miljoner kronor per år. Modellen kan införas successivts för olika skolformer.

Ökande kostnader för politisk verksamhet

Nämnden har under 2023 beslut att utöka arbetsutskottets storlek till fem ledamöter. Socialdemokraterna röstade emot denna förändring. I ett ansträngt budgetläge framstår utökningen som än mer svårmotiverad och vi föreslår därför att arbetsutskottet storlek ändras till att åter bli tre ledamöter.

Övriga åtgärder för att få budget i balans

Nämndens analys visar att:

det med givna budgetramar saknas ca 30 miljoner kronor för att upprätthålla verksamheten med samma ambitionsnivå som 2024.
möjliga besparingar genom att avveckla icke lagstadgade verksamheter är orealistiska och i flera fall snabbt skulle leda till ökade kostnader i andra nämnders verksamhet.

Socialdemokraterna anser att föreslagna besparingar på icke lagstadgade verksamheter mycket träffsäkert skulle drabba de grupper som i många fall har störst behov av nämndens verksamheter. Det enda realistiska alternativet är därför att den nödvändiga besparingen på 30 miljoner kronor uppnås genom sänkt personaltäthet inom nämndens verksamheter, såväl lagstadgade som icke-lagstadgade sådana.

Socialdemokraterna konstaterar också att den givna budgetramen innebär ett snabbt och stort avsteg från kommunfullmäktiges prioriteringar i budgeten för 2024. Där angavs Ökat fokus på barn och unga som en prioriterad satsning med bland annat bättre förutsättningar för våra förskollärare, barnskötare, skollärare, kuratorer och lärare i fritidshem att bidra till ett bättre liv för alla barn.

Socialdemokraterna yrkar att:

Nämnden begär att resursfördelningsmodellen tar hänsyn till ökade vistelsetider som en volymökning
En modell för beräkning av skolpeng med separat Nybyggnadspeng skyndsamt utreds med sikte på att införa i beslut om internbudget och prislista för 2025.
Arbetsutskottets storlek ändras till att vara tre ledamöter
Ytterligare besparingar för att uppnå budget i balans uppnås genom sänkt personaltäthet inom nämndens verksamheter, såväl lagstadgade som icke-lagstadgade sådana.

Hur det gick?

Vi förlorade omröstningen vilket gjorde att högermajoritetens yrkande om att spara på feriejobb för ungdomar och öppen förskola gick igenom. Sista ordet är dock inte sagt om detta utan kampen fortsätter.

Nybyggnadspeng – så funkar det och därför vore det bra för Enköpings skolor

Kanske läste du i Enköpingsposten om socialdemokraternas förslag att införa en modell för skolpeng som vi kallar nybyggnadspeng. Bakgrunden är det svenska skolsystemets regler för ersättning till fristående skolor. Så här funkar det och så här har vi tänkt med vårt förslag om nybyggnadspeng.

Ett av grundproblemen med skolpengen är vad som händer när en kommun investerar i nya lokaler:

Nya skolor och förskolor leder till högre hyror
Högre hyror leder till högre kostnad per elev och barn
Högre kostnad per elev och barn leder till högre skolpeng till fristående skolor och förskolor

Friskolorna och de fristående förskolorna får alltså högre ersättning när kommunen investerar i nya lokaler, helt utan att behöva göra några motsvarande investeringar själva.

Detta har hänt:

Våren 2023 begärde socialdemokraterna i UAN en utredning om hur skolpengen skulle kunna beräknas utan att fristående utförare får extra pengar utan att ha några nya kostnader.

Utredningen lämnades till nämnden men förslaget har inte genomförts.
Förvaltningen bedömde då att de kostnadsbesparingar som eventuellt skulle vara möjliga genom att ersätta fristående enheter för faktiska lokalkostnader inte är tillräckliga i relation till de administrativa kostnaderna detta förfarande skulle medföra. Vi socialdemokrater meddelade då att vi skulle fortsätta att driva frågan. Nu gör vi det.

Det inledande budgetarbetet inför 2025 pekar på ett svårt ekonomiskt läge. Dessutom har vi nu svart på vitt om hur om stora gratisbelopp till fristående skolor och förskolor som det handlar om.

Beräkningar visar att enbart en ny förskola ger de fristående utförarna ett tillskott på över en miljon kronor. Siffran måste ses i ljuset av att Enköpings kommun investerat stort i nya förskolor och förskolor.

En uppskattning är att fristående utförare tack var dessa investeringar på några års sikt kommer att få 10-12 miljoner kronor årligen utan att själva behöva göra något alls.

Nybyggnadspeng

Tanken med nybyggnadspeng är att alla skolor och förskolor får en skolpeng där lokalkostnadsdelen baseras på en genomsnittlig lokalkostnad exklusive de lokaler som byggts under de senaste fem åren.

Skolor och förskolor med nya lokaler får sedan under de första fem åren ett tillskott i form av en nybyggnadspeng som täcker deras högre lokalkostnader, men dessa påverkar inte ersättningen till fristående skolor.

Får man göra så här?

I avsnittet Särskilt om ersättning för lokalkostnader i Skolförordningen 14 kap 6 § anges följande:

”Ersättning för lokalkostnader enligt 4 § 7 ska motsvara hemkommunens genomsnittliga lokalkostnad per barn eller elev i motsvarande verksamhet.

Om det finns särskilda skäl, ska ersättningen för lokalkostnader i stället högst motsvara den enskilde huvudmannens faktiska kostnader om dessa är skäliga. Vid prövningen av om det finns särskilda skäl ska hänsyn tas till om skillnaden mellan hemkommunens genomsnittliga lokalkostnader och den enskilde huvudmannens faktiska kostnader är betydande på grund av kommunens investering i nya lokaler, renovering av befintliga lokaler eller någon annan omständighet. Vid prövningen får hänsyn även tas till intresset av att utbildning med en enskild huvudman kan etableras. Förordning (2018:3).”
Ur Skolförordningens avsnitt Särskilt om ersättning för lokalkostnader.

Vad händer nu?

Socialdemokraterna har tagit upp detta i vårt yrkande i den så kallade verksamhetsanalys som inleder budgetprocessen för 2025. I nämnden fick vi dock nej, men vi kommer att ta upp frågan igen när ärendet når kommunstyrelsen.

Socialdemokraterna säger nej till grundskolor med 1000 elever

Enköpingsposten rapporterar idag om Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens beslut att bygga ut Korsängsskolan och Bergvretenskolan till 1000 elever vardera. Som framgår av artikeln motsätter vi socialdemokraterna oss detta. Vi kommer att fortsätta att arbeta för bättre alternativ.

Lite bakgrund:

Enköping växer och behöver därför plats för fler elever i skolorna. Samtidigt måste skolorna placeras och planeras så att vi motverkar segregation. Därför har vi socialdemokrater länge drivit på för att snabba på bygget av Lillsidanskolan, för en ny grundskola i tätorten och vi har jobbat för att stoppa nya friskoleetableringar. Tyvärr kännetecknas skolplaneringen i Enköping med moderat styre av kortsiktighet och oförmåga att fatta beslut. Det tydligaste exemplet på det är att årskurs 9 som lämnar Enöglaskolan i år har gått hela sin skolgång i en evakueringsskola. Orsaken till det var att moderaterna förhalade bygget av Lillsidanskolan i hopp om att en friskola skulle bygga istället. Oförmågan har dessutom kostat Enköpingsborna stora pengar eftersom bygget nu dessutom blev mycket dyrare som en följd av förseningen.

Men nu handlar det om Korsängen och Bergvreten. Innan vi går vidare måste vi förstå hur stor är en skola med 1000 elever är. En sak vi vet är att en så stor F-9-skola kommer att ha vad vi kallar fyra paralleller, dvs det kommer finnas fyra klasser i varje årskurs. Erfarenheten visar att då räcker inte specialsalar (NO, idrott mm) till utan det behöver byggas mer sådana än vid tre paralleller. Det är alltså tveksamt om det är rationellt att bygga ut. Sedan har vi storleken i sig

I hela Sverige finns bara 16 kommunala skolor med fler än 1000 elever. Därtill finns tre friskolor. I hela Uppsala län finns inte någon så stor grundskola. De två största grundskolorna i Uppsala län är Valsätraskolan och Sverkerskolan i Uppsala. De har 968 respektive 859 elever i årskurs F-9.

Därför har vi socialdemokrater protesterat från början.

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden tar varje år beslut om en lokalbehovsplan. Hösten 2022 fanns i den inga planer på storskaliga utbyggnader av Bergvreten och Korsängen. Däremot fanns en ny grundskola i centralorten med. Hösten 2023 ändrade Enköpings högerstyre på detta och strök den nya grundskolan och istället börja planer för att bygga ut Bergvreten och Korsängen till 1000 elever. Socialdemokraternas reservation mot beslutet löd då som följer:

”Nämnden har i och med dagens beslut kört över sitt eget beslut om förstudie gällande placering av ny kapacitetshöjande grundskola i Enköpings tätort. Under det år som gått har nämnden inte fått kontinuerlig återrapportering om arbetets utveckling, utan istället föreslås nu större utbyggnader. Vi ser med oro på att lokalbehovsplanen nu istället fokuserar på stora kapacitetsökningar i befintliga skolor, något som inte diskuterats i nämnden. Konsekvenserna av grundskolor med över 1000 elever bör diskuteras politiskt och kostnaderna för renovering/utbyggnad av äldre byggnader bör tydligare ställas mot kostnaden för en ny modern skola. ”
Socialdemokraternas reservation mot beslut om lokalbehovsplan 2023-10-16.

I förra veckan handlade det alltså om att nästa steg för ombyggnationerna. Vi socialdemokrater yrkade då avslag på besluten som handlade att godkänna driftskostnad för större lokaler, att utöka investeringsbudgeten för de större skolorna samt att föreslå kommunstyrelsen att ta ett genomförandebeslut. Det sista är ett nödvändigt steg innan det kan bli något bygge.

Vi yrkade också på:

att Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beställer en ny förstudie avseende ombyggnation för att Korsängsskolan också i framtiden ska ha en kapacitet på 700-800 elever. I förstudien ska särskild uppmärksamhet ges åt friytor, trafiksituation och barnperspektiv.

att Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden återupptar planeringen för den nya grundskola i centrala Enköping som nämnden beställt en förstudie för och som var en del i lokalbehovsplanen 2022-10-19.

För Bergvretenskolan hade vi motsvarande yrkanden. I korthet innebär vår ställning alltså att:

vi säger nej till skolor med 1000 elever.
vi säger ja till nödvändig upprustning av befintliga skolor med ungefär befintligt elevantal.
vi kräver att förstudier för upprustning ska ta hänsyn till friytor (skolgård och utemiljö), trafiksituation och barnperspektiv. Det sistnämnda är vi mycket oroliga för.
vi kräver att planering för en ny grundskola i centrala Enköping återupptas i enlighet med vad som var beslutat hösten 2022.

Nu fortsätter processen. Vi kommer bilda opinion, frågan ska behandlas i Tekniska nämnden och vi kommer att agera i kommunstyrelsen. Tveka inte att höra av dig om du undrar något eller vill hjälpa oss socialdemokrater att få till en bra planering av rimligt stora skolor.

Ett litet steg på väg mot tågstopp i Grillby

I januari väckte socialdemokraterna i Enköping frågan om ett tågstopp i Grillby. Bakgrunden var en förfrågan från Västerås om stöd för ett tågstopp vid Finnslätten. Vi tyckte då att det vore rimligt att samtidigt väcka frågan om bättre möjligheter att resa med tåg också för Enköpingsbor.

Enköpingspostens rubrik 20 januari 2024.

När socialdemokraternas oppositionsråd Jesper Englundh väckte frågan i en intervju i Enköpingsposten var intresset först svalt från den högermajoritet som styr Enköping. Moderaternas kommunalråd Peter Book sade i samma artikel att Enköpings infrastruktur diskuterades i olika forum, men att ett tågstopp i Grillby inte var med.

Redan nu kan vi konstatera att socialdemokraternas påtryckningar haft effekt. I tisdags, 2024-04-09, beslutade kommunstyrelsen om ett svar till regeringen på en remiss om inriktningsbeslut för transportsystemet. En enig kommunstyrelse beslutade då om ett yttrande där följande stycke fanns med:

Från Enköpings del vill vi också framhålla att vi i en framtida utbyggnad av regiontågstrafiken i Stockholms län ser en möjlighet att planera för och investera i ett tågstopp i Grillby.
Ur Enköpings kommuns yttrande över Trafikverkets rapport Inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen.

Ett tågstopp i Grillby är nu alltså Enköpings kommuns officiella ståndpunkt!

Fortfarande är det långt kvar, men att det nu råder enighet om behovet gör att vi kan agera starkare gentemot Trafikverket, i region Uppsala och i dialog med region Stockholm.

Moderaterna får en uppläxning

Enköpingspostens rubrik idag 2024-03-25.

I förra veckan krävde socialdemokraternas oppositionsråd Jesper Englundh att moderaternas ordförande i Vård- och omsorgsnämnden, Bitte Myrsell, skulle avgå.

Budgeten är politikens ansvar och Bitte Myrsell är ordförande för nämnden. Det här handlar inte om ledarskapet i tjänstemannaorganisationen utan om att Bitte inte tagit sitt ansvar.
Socialdemokraternas oppositionsråd Jesper Englundh i Enköpingsposten 2024-03-16.

Idag får vi socialdemokrater oväntat medhåll. I Enköpingsposten uttalar sig kommunens ekonomidirektör om budgetproblemen och säger:

Det är alltid den politiska nämnden som är ytterst ansvarig för budgeten. Det är den som ska fatta beslut om åtgärder som får budgeten i balans.
Enköpings kommuns ekonomichef i Enköpingsposten 2024-03-25.

Förstår moderaterna allvaret? Att en majoritet i en kommun får så stark kritik från ledande tjänstemän torde vara tämligen unikt.

Risk för normaliserad fattigdom

I helgen hade Enköpingsposten en artikel om en ny insamling av matvaror till behövande. Det är församlingen i Fjärdhundra som tagit initiativet och de hoppas att fler följer, att det ”ska ge ringar på vattnet” och sprida sig.

Missförstå mig rätt. Det är såklart jättebra att människor vill hjälpa, att kyrkan organiserar och att det som kallas Matbryggan i Enköping varje vecka hjälper många Enköpingsbor. Jag högaktar verkligen alla som hjälper till. Ändå är det här ett misslyckande för oss som samhälle.

Att kyrkan och andra frivilligorganisationer behöver samla in mat till behövande betyder i klartext att vi har problem med fattigdom i Enköping. Statistiken talar tyvärr också ett tydligt språk.

I Enköping finns över 2200 barn som lever i familjer med det som myndigheterna kallar låg ekonomisk standard. Hushåll med låg ekonomisk standard är inte nödvändigtvis fattiga, men är i riskzonen för fattigdom. Skillnaderna är dock stora. Bland barn i Enköping som är födda i Sverige handlar det om 15 procent av barnen. Bland barn som är födda utomland är siffran 55 procent. I båda fallen ligger Enköping något över genomsnittet i landet.

SCB:s statistik avseende låg ekonomisk standard. Barn i Enköping. Klicka för att förstora.

Orsaken är förstås att föräldrarna har för låga inkomster. Den långsiktiga lösningen på det är inte välgörenhet utan utbildning, praktikplatser och andra åtgärder som kan hjälpa människor till ett jobb som ger en lön det går att leva på.

Att hoppas på fler välgörenhetsinsatser är jag rädd normaliserar fattigdomen och tar bort fokus från insatser från politik, stat, region och kommun. Det är när välgörenheten behövs som vi måste inse att vi behöver jobba hårdare för att få bort fattigdomen. Barn ska inte behöva växa upp i familjer som är beroende av matkassar som lämnas ut till behövande.

Jag tror helt inte på ett samhälle byggt på välgörenhet. Vi borde kunna bättre.

Därför fungerar inte budgetprocessen i Enköpings kommun

Vi är inne i mars månad och nämnderna i Enköpings kommun arbetar dels med att genomföra sina uppdrag inom ramen för 2024 års budget, dels med att planera för 2025. Syftet är att ta fram underlag för ett budgetbeslut i kommunfullmäktige i höst. Efter högermajoritetens beslut om en ny styrmodell som flyttat bort mycket av budgetarbetet från de förtroendevalda är det begränsat med både insyn i, och politiskt ansvar för, budgetarbetet.

Egentligen är det inte svårt. Så här borde det fungera:

Kommunstyrelsen (KS) fattar ett politiskt beslut om vilka prognoser, ofta kallade budgetförutsättningar, som ska gälla. Här bestämmer förtroendevalda politiker alltså vilken befolkningsprognos, skatteunderlagsprognos, prognos om löne- och kostnadsökningar med mera som ska användas för att uppskatta hur mycket intäkter och kostnader kommer att öka. Prognoser – gissningar om läget om två år – är alltså viktiga förutsättningar för budgeten. Samtidigt bestämmer politikerna vilket resultat, alltså hur stort överskott, budgeten ska resultera i. Både det och vilka antaganden om intäkter som ska gälla är politik. Beslutet borde tas i januari eller februari. Underlag för beslutet tas fram av kommunens centrala ekonomifunktion, men det är kommunstyrelsen som beslutar. Nu kan nämnderna börja jobba med steg två.
Nämnderna tar fram förslag till budget för sin verksamhet utifrån de kända förutsättningarna och skickar dessa till kommunstyrelsen. Detta kallas ofta för budgetäskanden och borde vara klara i mars/april.
Alla budgetäskanden sammanställs och analyseras av kommunens centrala ekonomer som presenterar ett beslutsunderlag för kommunstyrelsen. Om summan blir för stor fattar kommunstyrelsen beslut om vilka nämnder som behöver göra om.
Där det behövs tas budgeten en vända till i nämnderna så att kommunstyrelsen får färdiga och väl förankrade reviderade budgetäskanden på sitt bord.
Kommunstyrelsen har nu ett färdigt och väl förankrat underlag till budget, inklusive konsekvenser av de eventuella besparingar som krävts och kan fatta beslut om ett budgetförslag som läggs fram i kommunfullmäktige.
Kommunfullmäktige (KF) fastställer budgeten.

Schematisk bild av besluten i budgetprocessen som den borde vara.
KS = Kommunstyrelsen, KF = Kommunfullmäktige.

I alla steg kan det bli politisk debatt och oppositionen kan lägga egna förslag. Processen är inte konstig. Kommuner har tagit fram sina budgetar på det här sättet i många decennier.

Så här fungerar det inte i Enköping. Moderaternas kommunalråd Peter Book och hans majoritet har i praktiken strukit steg 1-4. De förtroendevalda politikerna hålls på detta sätt långt borta från budgetprocessen och sysselsätts istället med ett årligt pappersarbete som i styrmodellen kallas för nämndplan, mer om det strax.

Förra året tog flera av nämnderna inte några beslut alls om sina egna budgetäskanden utan alla budgetförberedelser innan steg 5 ovan togs på tjänstemannanivå. Det är på det sätt inte konstigt att de politiska ansvaret för budgeten ser svagt ut. Det är också en orsak till att Enköpings kommun nu fått ett närmast ständigt pågående budgetarbete med ändringsbudgetar och uppskjutna budgetbeslut. Det är också en orsak till svagt politiskt ansvar för budgeten.

Hur går det då till i Enköping?

I år ska nämnderna besluta om vad som kallas en ”analys” i vår. Denna baseras på ett budgetunderlag som kallas RFM (en förkortning som står för resursfördelningsmodell), och som inte funnits att läsa som handling till något politiskt möte och inte heller passerat kommunstyrelsen. Inga politiker har alltså fattat beslut om vilka förutsättningar som ska gälla. Det är inte ens klarlagt vilka siffror som använts. Ska budgeten leda till ett resultat på 2 eller 3,5 procent? Det gör en skillnad på många tiotals miljoner. Vilka ökningar av statsbidrag är medräknade? Det vet vi inte. Vilka löneökningar räknar vi med? Också det är okänt. Kommunfullmäktige har visserligen beslutat om en långsiktig ekonomisk plan med ett krav på resultat på 3,5 procent över tio år, men kommunstyrelsen har inte tagit något beslut om vad som ska gälla för just 2025. Effekten blir en budget med svag politisk förankring. Det blir också en budget som förtroendevalda politiker i nämnderna har mycket små möjligheter att påverka. Kommunstyrelsen fattar enligt processen inget beslut förrän i maj. Nämnderna fattar inga beslut om budgetäskanden alls.

Den årliga budgetprocessen enligt Enköpings kommuns nya styrmodell.

Vad gör då de förtroendevalda i politikerna i kommunstyrelsen och i nämnderna? Istället för att ägna sig åt budget – kommunens viktigaste styrdokument – har de (bland annat jag) tvingats lägga mängder med mötestid på något som i styrmodellen kallas för nämndplan. Det är Anders Wikmans favoritprojekt. Wikman representerar det lokala partiet Nystart Enköping och är som vice ordförande i kommunstyrelsen Peter Books parhäst. I styrmodellen kan vi läsa om de tre S som ska styra kommunens arbete:

Samhörighet.
Självständighet.
Stolthet.

Kopplingen till budgeten, det som egentligen styr, är svag, om inte obefintlig. De förtroendevalda tvingas besluta om nya dokument och strategier, men inflytandet över budgeten blir allt mindre.

Så här kan vi inte fortsätta. Budgetprocessen i Enköpings kommun är trasig. Till att börja med borde kommunstyrelsen fatta ett politiskt beslut om vilka förutsättningar som ska gälla för budgetarbetet. Utan ett sådant beslut finns ingen politisk styrning. Och utan beslut om politisk styrning finns inget politiskt ansvar att vare sig ta eller utkräva.

– Kanske handlar det mer om ett rent näringslivsperspektiv, sade SD:s gruppledare i utbildningsutskottet

Igår såg jag att riksdagsledamoten Linus Sköld (s) lade ut ett klipp från en debatt han hade haft med Sverigedemokraternas Patrick Reslow om att regeringen nu stryker kunskap om arbetsmarknad, arbetsrätt, arbetsmiljö och arbetsmarknadens parter ur läroplanerna för gymnasiet. Reslow svarade i klippet att det mest var en fråga om att prioritera. Det var viktigare att lära eleverna ”hur näringslivet fungerar, hur näringslivet kan utvecklas och hur näringslivet skapar sysselsättning och liknande i landet”. Reslow nämnde också kunskap om internationella institutioner och organisationer som också bereder vägen för arbetsmarknaden.

Det fanns en länk till protokollet. Jag klickade. Och det fanns mer. I nästa replikskifte förtydligade Linus Sköld att kunskap om arbetslivet och arbetsmarknadens parter handlade om både företag och fackföreningar. Då kom det. Reslow drog till direkt:

”Nu förstår jag var skon klämmer, då Linus Sköld i sitt andra inlägg nämner fackföreningar. Linus Skölds stora oro är att ungdomarna nu inte ska få någon information om att de verkligen ska gå med i facket och därmed gynna det socialdemokratiska partiet. Men jag ser det inte som skolans uppgift att säga till ungdomar att de ska gå med i facket.”
Sverigedemokraternas gruppledare i utbildningsutskottet, Patrick Reslow.

Kunskap om arbetsmarknad, arbetsrätt, arbetsmiljö och arbetsmarknadens parter stryks alltså ur läroplanerna för att SD och deras samarbetspartier ogillar fackföreningar. Partsmodellen har bevisligen stoppat inflationsspiraler, bidragit till strukturomvandling, skapat omställningsorganisationer och hållit Sverige nästan fritt från strejker. Fler arbetstagare är dessutom med i något av tjänstemannafacken än i LO. Inget sådant intresserar Reslow. Det är fackföreningar i sig SD vill åt. Enligt Reslow finns det ”andra aspekter i samhällskunskapen som är viktigare än hur man sätter löner och hur man samarbetar. Kanske handlar det mer om ett rent näringslivsperspektiv”.

Läs det sista igen. ”Kanske handlar det mer om ett rent näringslivsperspektiv”, sade SD:s gruppledare i utbildningsutskottet. När det gäller att välja mellan arbetsgivare eller arbetstagares rättigheter eller perspektiv är det ingen tvekan om var SD står.

Galna notan?

Jag gillar att sitta långt bak. På valupptakt i Brantingsskolans aula innebar det också högt upp. Blev glad av denna utsikt!

Juniskäret av Harald Lindberg i Brantingsskolans aula.

Juniskäret heter den. Ännu gladare blev jag när jag läste mig till att den målades redan 1960 i den gamla Brantingsskolan som revs vintern 2019-2020. Harald Lindbergs väggmålning såg då ut att gå förlorad, men en räddningsaktion där en hel betongsektion lyftes bort gjorde restaurering möjlig. Tavlan är 11 meter bred. Sedan i maj 2023 sitter målningen uppe i den nya skolan. Högt upp på väggen i aulan. I en UNT-artikel som att döma av adressen först fick rubriken ”Galna notan för att rädda konstverket” från samma månad ställs frågan om det var värt över en halv miljon kronor för att rädda ”Juniskäret”? Om ni frågar mig?

– Lätt!

Det är bland annat sådant som gör en kommun. Vi förvaltar det gemensamma. Byter ut det som är slitet. Sköter om det som är värt att spara till kommande generationer. Om också den nya skolan står i sextio år blir det dessutom inte många kronor för varje årskurs.

Tack! Och heja Uppsala kommun som räddade målningen.

Därför har moderaterna fel om Tellus nya skola i Fanna

På Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens (UAN) sammanträde 20240221 beslutade högermajoriteten att tillstyrka en detaljplan för en ny skola i Fanna. Ärendet gällde en ny skola som det ännu inte finns något tillstånd från Skolinspektionen för, men det handlar om en nu skol för friskolan Tellus (tidigare Robinsson). I yttrandet som högermajoriteten röstade igenom står bland annat att Tellusskolan är i behov av nya lokaler, att en ny Tellus-skola kan avlasta den kommunala skolan och att kapaciteten med 170 nya elevplatser behövs. Det här är fel på flera sätt. Det riskerar dessutom att bli mycket kostsamt för Enköpings skattebetalare och elever.

För det första är det mindre än ett år sedan en enig nämnd bestämde sig för att säga nej till skolan i fråga. Då ville inget parti i Enköping att skolan skulle byggas.

För det andra sade Skolinspektionen nej. Skolan håller inte måttet. Skolinspektionens skrev i sitt beslut att ”sökanden inte har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för de sökta utbildningarna avseende litteratur, utrustning och skolbibliotek”. Plötsligt är den sortens kvalitet oviktig för de styrande partierna i Enköping. Telluskoncernens syn på sådana frågor är väl känd. Regleringar och krav på läroböcker, skolgårdar och lärartäthet kallade koncernens VD Bijan Fahimi föraktfullt för planekonomiska regleringar så sent som för bara ett år sedan. Kort därefter sade alltså Skolinspektionen nej till hans skola av just sådana skäl.

För det tredje stämmer det inte att en ny Tellusskola kan avlasta den kommunala skolan. Skälet till det är enkelt – friskolor kan ha helt olika profil. Alla inser att kommunen inte skulle kunna hänvisa föräldrar till exempelvis en religiös skola med fotbollsprofil. En sådan skola måste själv attrahera föräldrar. Lika lite kan kommunen räkna med kapacitet hos Tellus och placera barn där. Vilken profil Tellus har idag är känt, hur det ser ut i höst är det ingen som vet. Det bestämmer koncernen själv. Kommunen måste alltid kunna erbjuda elever plats i en kommunal skola. De kostnader detta medför ska enligt regelverket också Tellus-skolan ha del av. Därmed riskerar en ny friskola att ytterligare urholka den kommunala skolans resurser.

För det fjärde kan kommunen inte ens räkna med att barn som går hos Tellus idag kommer att gå kvar där. Ägaren väljer själv vilken profil skolan ska ha. Det kan se helt annorlunda ut inför nästa termin. Så gick det för elever på en annan friskola, Dibber i Sollentuna. När de kom tillbaka efter sommarlovet hade ägaren bestämt att byta profil och börja med undervisning på engelska.

För det femte hjälper det föga att Telluskoncernens Robinsson-skolor redan finns i Enköping. Friskolor köps och säljs. Det visar inte minst finansmannen Roger Akelius försök att bli huvudägare i Academedia. Om han lyckats hade mer än 100000 barn och elever i Academedias förskolor, grundskolor och gymnasieskolor fått en ägare med en helt annan pedagogisk idé än vad deras föräldrar hade valt. Akelius ville flytta undervisning utomhus, ifrågasatte betyg och ville ha en skola med terminsavgifter.

Robinsson-skolorna startade en gång i Enköping men ägs nu av den börsnoterade koncernen Tellus. VD Bijan Fahimi har gjort klart att han tycker att det är bra att skolor köps och säljs:

Med dagens system kan skolor och förskolor köpas och säljas. En entreprenör som har utvecklat en skola eller en förskola men inte kan driva den vidare, behöver inte lägga ned sitt livsverk. Istället kan grundaren avyttra skolan mot betalning. Detta innebär att en aktör som vill expandera kan köpa nya skolor och utveckla sin verksamhet. Denna möjlighet har lett till en konsolidering i branschen, och vi ser nu att flera större aktörer har kommit fram.

I politisk retorik framställs ibland denna förändring som något negativt. I realiteten är detta en hälsosam utveckling.
Tellus-koncernens VD Bijan Fahimi tillsammans med styrelseordförande Thomas Gür i Dagens Industri 2021-05-26.

Med Telluskoncernens syn på skolan är vi alltså långt ifrån det ideal där föräldrar och elever väljer skola. I Bijan Fahimis värld är det helt rimligt att en ägare genom att köpa en skola väljer sina elever, ja, eller väljer pedagogisk inriktning åt de familjer som har sina barn där för tillfället. Precis som Roger Akelius tänkte sig.

Och som om inte det räckte. I ärendet precis innan på samma (!) sammanträde röstade en enig nämnd för en skrivning om att skärpa kraven på att skolgårdar ska uppfylla Boverkets rekommenderade storlek om 30 kvadratmeter per barn.

Ur nämndens yttrande om kommunens översiktsplan.

Tiden det tog för högerpartierna att ändra sig och tillstyrka en detaljplan med bara drygt halva (!) ytan räknades i minuter.

Text ur två separata stycken i beskrivningen av detaljplanen.

Nu har vi alltså en situation där högermajoriteten satt kommunens tjänstemän på att jobba fram en detaljplan för en skola som:

Högerpartierna själva sagt nej till
Skolinspektionen sagt nej till
Ingen vet kommer få tillstånd att starta
Kommunen inte kan använda om det saknas kapacitet
Tvärtom försvårar kommunens egen lokalplanering och riskerar att höja kommunens kostnader
Har en skolgård som inte är i närheten av att uppfylla de krav nämnden just beslutat om

Socialdemokraterna lade ett eget yrkande med en annan text. Den finns att läsa i protokollet och i ett separat inlägg här. Frågan gick till omröstning där vi socialdemokrater förlorade med 6-3. Sverigedemokraterna slöt upp på samma sida som moderater, centerpartiser, kristdemokrater, liberaler och Nystart Enköping.

Men det är inte kört än. Fler instanser i kommunen ska säga sitt innan kommunen kan godkänna detaljplanen. Moderaterna och de andra partierna i högermajoriteten har alltså chans att ändra sig. Och sedan ska Skolinspektionen säga sitt.