Obs! Detta inlägg skrevs före 2018-06-29. Fram till dess var jag aktiv i Liberalerna, partiet som innan dess hette Folkpartiet. Texten kan förstås vara intressant ändå, men det kan vara bra att veta. Varför jag sedan gick med i Socialdemokraterna kan du läsa här.
Hög säkerhet är en förutsättning för kärnkraft. Det är både förespråkare och motståndare överens om och det var länge ett argument för svensk mot specifikt rysk kärnkraft. Frågan är om myndigheter och industri klarar av de höjda krav som – helt naturligt – blivit följden av haveriet i Fukushima.
Strax före jul riktade Strålsäkerhetsmyndigheten kraftig kritik mot Oskarshamns kraftgrupp (OKG) efter en granskning av reaktor O2. Tidigare i höstas visade slutredovisningen av säkerhetsövningen Havsörn avseende ett tänkt katastrofscenario i Forsmark på allvarliga brister. Om båda dessa rapporter är det märkligt tyst. Huvudstaden ligger ju mellan de båda verken. Dryga 10 mil till Forsmark, knappt 25 till Oskarshamn*.
Säkerhetsövningen Havsörn syftade till att prova hur myndigheterna skulle klara en kärnkraftsolycka. Det gick inte alls. Ett av målen med övningen var indikering, det vill säga förmåga att mäta strålning för att kunna fatta beslut om åtgärder (evakuering etc). Här måste flera myndigheter samverka, kommunikationen måste fungera, mätresultat måste samlas in och analyseras. Rapportens avsnitt om måluppfyllelse talar sitt tydliga språk. Det är närmast Homer Simpson-nivå. Oklara rutiner, ingen samordning, mätresultat som inte analyserades, saknad strategi och näst intill obefintlig samverkan.
Strålsäkerhetsmyndighetens aktuella granskning av reaktor O2 i Oskarshamn ger också den anledning till oro. I avsnittet slutsatser står att läsa:
”Bedömningen är alltså att Oskarshamn 2 i dagsläget inte har förutsättningar för drift till 2020, om inte ytterligare analyser och åtgärder genomförs för att skapa dessa förutsättningar.”
Strålsäkerhetsmyndigheten pekar på brister både vad gäller själva anläggningen och verksamheten och säger alltså att det saknas förutsättningar för drift ens till 2020. Det är om sex år.
Allt mer talar för att det inte är politiska beslut som kommer att börja avveckla reaktorer. Det blir istället marknaden i kombination med ägarnas och myndigheternas oförmåga att praktiskt och ekonomiskt hantera säkerhetskraven som stänger verksamheten. Om inte politiken kliver fram och skärper tonen.
*Amerikanska myndigheter evakuerade sina medborgare inom en radie av 8 mil runt Fukushima efter olyckan där. Japanska myndigheter nöjde sig med en radie på 3 mil.