Målet om max 250 recept per 100 invånare var länge långt borta, men vi jobbade oss stadigt nedåt. Pandemin hjälpte till i slutet. Klarar vi att hålla målet framåt eller fortsätter vi nu uppåt?
En julkalender om samhälle, välfärd och ekonomi.

Socialdemokrat i Enköping
Höginkomsttagare behöver minska sina utsläpp mest och det behövs en klimatpolitik som säkerställer att så sker. Höginkomsttagare har också ett större ansvar för de senaste decenniernas utsläpp vilket motiverar att de bär en större del av kostnaderna för samhällets omställning i stort. Diagram från rapporten Vad krävs för en rättvis klimatomställning? av Anna Almqvist och Marika Palmér Rivera.
En julkalender om samhälle, välfärd och ekonomi.
Ju mer föräldrarna tjänar, desto lägre sannolikhet att barnet behöver läggas in på sjukhus. Fascinerande linjärt samband. Ur en IFAU-rapport från 2015.
En julkalender om samhälle, välfärd och ekonomi.
Sedan början av 1980-talet har andelen av de totala inkomsterna som tillfaller de översta 5 procenten dubblerats. I januari kommer siffrorna för 2022.
En julkalender om samhälle, välfärd och ekonomi.
Diagrammet kommer från LO-bloggen.
Med den här takten dröjer det till sådär 2065 innan ens hälften av barnen har föräldrar som delar någorlunda lika på föräldraledigheten. Ett riksdagsbeslut i nästa vecka ändrar sannolikt på förutsättningarna. Till det sämre.
En julkalender om samhälle, välfärd och ekonomi.
Diagrammet kommer från SCB.
Sedan höjningen i mars 2018 har barnbidraget tappat över 250 kronor av sitt reala värde. Diagram från LO-ekonomernas Ekonomiska utsikter i våras.
En julkalender om samhälle, välfärd och ekonomi.
Ja, alltså vilket språk som är populärast att träna på i Duolingo-appen i olika länder. Sverige sticker ut. Diagram från Duolingo själva.
En julkalender om samhälle, välfärd och ekonomi.
Imorgon kommer PISA-resultatet. Tänkte förekomma med några saker som kan vara bra att tänka på inför reaktionerna. Oavsett åt vilket håll resultatet pekar.
Brösttoner på formen ”mer än var fjärde femtonåring som inte är med i provet” fick stort utrymme i TV förra gången. Vi måste dock komma ihåg att PISA är en urvalsstudie. Ungefär 150 skolor och cirka 5000 elever ingår i urvalet som bestäms utifrån internationella regelverk.
Först görs ett slumpmässigt urval av skolenheter för att få ett representativt urval av skolor. Det betyder till exempel att både stora och små skolor ingår i studierna, precis som fristående och kommunala skolor samt skolor på landsbygden och i städer.
Därefter dras sedan slumpmässigt de elever som ska genomföra studien från utvalda skolenheter. Det är alltså inte heller alla elever på en skola som gör testet. Det här skapar ibland problem, något som uppmärksammats länge.
Om PISA ligger i en period med många nationella prov riskerar elever prioritera bort deltagande eller ansträngning. PISA påverkar nämligen inte betygen. Här kommenterade ”Hanna” i DN 2014.
Vid förra PISA ifrågasattes resultaten eftersom Sverige exkluderat ovanligt många elever. I många år var det dock tvärtom. Gabriel Heller-Sahlgren frågade var alla kritiker var någonstans när Sverige hade högre representativitet än de flesta andra länder.
Denna gång, efter PISA-debatt och Riksrevisionsrapport, har Skolverket vidtagit åtgärder för att minska bortfallet. Uppgifter om elever som inte ska delta i PISA samlas in före provet för att säkra att OECD:s riktlinjer tillämpats på ett korrekt sätt. Det är nytt.
Dessutom har Skolverket höjt ambitionerna för svarsfrekvensen i PISA, från 77 procent, som OECD kräver, till 90 procent. Det innebär att fler skolor kommer behöva anordna uppföljande prov, vilket bör höja svarsfrekvensen nationellt.
Vad det här innebär för resultaten är svårt att säga. Kritikerna sist hävdade att resultatet dopats av att lågpresterande elever undantagits. Riksrevisionen å sin sida visade att det ofta är högpresterande elever som uteblir för att fokusera på nationella prov.
Kundskolan gjorde sig också påmind. Elever och föräldrar väljer och väljer bort. År 2018 uteblev 161 elever från provet efter att föräldrarna meddelat Skolverket att de inte ville att deras barn skulle delta. Det var sex (!) gånger så många som vid provet 2015. Bortfallet på provdagen 2018 ökade med 5 procentenheter jämfört med 2015 och omfattade hela 870 elever.
Nu har vi alltså en ny hantering av både exkludering och nya åtgärder för att minska bortfall. Vad kommer det att innebära?
Kom ihåg: Sveriges plats i rankingen är inte hela sanningen. Totalt sett över hela tidsperioden 2000–2018 ökade avståndet mellan hög- och lågpresterande elever i PISA med 42 poäng. Motsvarande avstånd för ett genomsnittligt OECD-land ökade med 14 poäng.
Vårt skolsystem dras isär. Kommer OECD:s rekommendationer slutligen att lämna spår i politiken från den svenska höger som senast mest skrek högt om fusk och avgångar? OECD vill att vi ska göra upp med vårt segregerande skolval och vår orättvisa skolpeng. Det är hög tid nu.
Slutligen: Håll huvudet kallt i morgon. Det är inte bara nya elever, utan nya sätt att hantera PISA, nya sätt att kontrollera vilka som ska exkluderas och nya åtgärder för att höja deltagandet. Dessutom höjer Sverige OECD:s mål från 77 till 90 %.
Tack du som läste hit.
24 procent av kvinnorna och 15 procent av männen i arbetaryrken har en tidsbegränsad anställning, på hel- eller deltid. Motsvarande andelar för kvinnor och män i tjänstemannayrken är betydligt lägre, 9 respektive 7 procent. De mest otrygga anställningarna dominerar i grupper där tidsbegränsade anställningar är vanligast. Diagram från Sveriges Jämställdhetsbarometer 2023.
En julkalender om samhälle, välfärd och ekonomi.