Lucka 20 i Skolmarknadskritiska julkalendern.
Uppgiften om framförallt storleken på Internationella engelska skolans kö har spritts både av politiker och friskoleföreträdare i tal, debatter och debattartiklar under många år. I höst har nye storägaren i IES, Jan Hummel från Paradigm Capital marknadsfört skolan med uppgiften:
”Vi har över 200 000 barn som står i kö för att börja på Engelska skolan. En fantastisk siffra. ”
Jan Hummel, Paradigm Capital i Svd 2020-10-16.
Är det sant att så många barn står i kö? Nej. Det finns två tillfällen då IES själva undviker att använda uppgiften. Det ena tillfället är när de måste följa börsens regler om information till aktiemarknaden. Kraven på att vara saklig och korrekt information är tyvärr större på börsen än när det gäller information till elever, föräldrar och politiker. IES använde därför begreppet ”köregistreringar” i sina kvartalsrapporter fram till avnoteringen från börsen i december begreppet. Uppgiften avser alltså hur många registreringar det finns i kön, inte hur många barn det handlar om.
Det andra tillfället är när media, alltför sällan, undersökt saken. Så här svarade Jonathan Howell, pressinformatör på IES, när SvD ställde lite följdfrågor häromåret:
Det förekommer dubbelregistreringar, särskilt i Stockholmsområdet. Därför talar vi aldrig om antalet elever i vår kö, utan om antal registreringar.
Jonathan Howell, pressinformatör på IES, i SvD 2018-09-30.
Jonathan Howell säger sedan att han gjort egna beräkningar som visar att ”runt 70 procent av de registrerade köplatserna hos IES utgör unika elever”.
Eftersom IES inte lyder under offentlighetsprincipen och dessutom hanterar kön helt själva har vi inget annat val än att lita på honom. 70 procent av de senast uppgivna 200.000 köregistreringarna motsvarar ca 140.000 elever. Är inte det mycket? Jo, men inte heller den siffran går att lita på:
Det första och mest uppenbara problemet med siffran är att inte ens Jonathan Howell på IES kan ha någon som helst aning om hur många av eleverna i IES kö som också står i kö till Kunskapsskolan, Futuraskolorna, Academedias skolor eller någon annan.
Det andra problemet är att det inte handlar om en kö i egentlig mening. Ingen treåring i kön kan ta en plats i årskurs 6 idag om en sådan blir ledig. Det enda rimliga måttet på hur översökta IES skolor är vore att redovisa antalet behöriga sökande, dvs elever med rätt ålder, till en viss terminsstart. Så gör för övrigt Kunskapsskolan i samma SvD-artikel. Det blir en väsentligt mindre imponerande siffra, men så har Kunskapsskolan inte heller haft behov av att använda antalet elever i kö för att påverka börskursen eller locka investerare. Inget skulle dock hindra IES från att offentliggöra samma siffra.
I Jonathan Howells uttalande i SvD finns också en uppenbar lögn när han säger ”Därför talar vi aldrig om antalet elever i vår kö, utan om antal registreringar.” Det här handlar inte bara om den nye storägaren Jan Hummel som i citatet först i den här texten ogenerat överdriver antalet elever i kön. Detsamma gjorde IES själva i den årsredovisning som följde på Jonathan Howells uttalande. På listan med de viktigaste argumenten för att köpa aktier i IES hittar vi på tredje plats:
3. Förutsägbar verksamhet. Med IES kö i Sverige om nästan 200 000 elever är antalet elever i verksamheten förutsägbar samtidigt som skolpengssystemet är stabilt och över tid har skolpengen ökat med cirka 3 procent per år. Det ger stabila intäkter med goda möjligheter
Från avsnittet om Aktien på sid 48 i IES årsredovisning för 2018/2019.
att planera resursanvändningen.
Det har då bara gått några månader sedan koncernens pressinformatör bedyrade att de aldrig talade om antalet elever i kön. Ändå används uppgiften här för att locka investerare. Att det inte var något misstag understryks sedan av att samma uppgift fanns med också i den senaste årsredovisningen för 2019/2020.
Det förvånar mig egentligen att investerare går på det här. För att avgöra långsiktigheten krävs ju kunskap inte bara om antalet registreringar och unika individer utan också om åldersprofilen.
Relevanta uppgifter för mig om jag vore investerare (något som jag inte planerar att bli) vore förutom antalet individer också:
- Åldersprofilen i kombination med information om till vilken årskurs de sökt, dvs hur många elever som kan komma att börja varje år.
- Hur många av de som erbjuds plats som också tackar ja. Genom det system vi har idag finns ingen rangordning av val, ingen samordning av sökande och därmed inget sätt att veta ens lite säkert om en som står i kö, eller alltså snarare har föranmält sig, kommer att börja.
Eftersom friskolorna administrerar sina egna köer helt utan insyn har vi heller ingen som hest möjlighet att kontrollera någon av dessa uppgifter. Det är otillständigt.
Slutligen. Att investerare lockats av överdrivna siffror är förstås tråkigt för dem. Värre är att så många politiker och debattörer spritt vilseledande uppgifter om IES popularitet. Nästa gång någon drar ”antal elever i kö”-kortet, ställ några motfrågor baserat på texten här.