Obs! Detta inlägg skrevs före 2018-06-29. Fram till dess var jag aktiv i Liberalerna, partiet som innan dess hette Folkpartiet. Texten kan förstås vara intressant ändå, men det kan vara bra att veta. Varför jag sedan gick med i Socialdemokraterna kan du läsa här.
Lärarlöner är alltid ett hett ämne inför terminsstarten. UNT har uppmärksammat bristen på kemilärare och den allmänna förklaringen är att lärarna halkat efter lönemässigt. I den pågående diskussionen om att förstatliga skolan (vilket jag tycker är en bra idé av andra skäl) antyds också att det är kommunerna som ligger bakom lönetappet.
Jag tittade i SCB:s lönestatistik där man kan ta fram lön efter yrke sedan 2004. Diagrammet nedan visar löneutvecklingen, alltså hur stor löneökning respektive grupp fått sedan 2004 då index är satt till 100.
Det är tydligt att lärarna halkat efter. I snitt har lönerna på arbetsmarknaden ökat med 26 % under perioden. Sjuksköterskorna klarar sig någorlunda med 24, medan lärarna har fått nöja sig med 17-18 %. Jag hade såklart önskat mig en tydlig trend uppåt under de senaste åren med borgerlig regering, men trots både försök och förslag har det inte gett utslag i lärarnas plånböcker. I alla fall inte i genomsnitt.
Tittar vi specifikt på gymnasielärare jämfört med personal inom kategorin fysiker, kemister m.fl är dock bilden en annan. Här har inte lärarna halkat efter under de senaste 10 åren. I procent har de båda yrkesgrupperna höjt sina löner lika mycket.
Det betyder nu inte att gymnasielärarna tjänar lika mycket som kemisterna utan förstås bara att skillnaden dem emellan är ungefär densamma nu som 2004. I verkliga tal skiljer det ca 10.000 kronor i månaden.
Så, om inte lärarna halkade efter de senaste 10 åren så måste ju tappet ha skett tidigare. Kanske ligger det nära till hands att skylla på kommunaliseringen av skolan, men sanningen visar sig vara en annan. Diagrammet nedan (med kommunaliseringen inritad av mig) visar att raset började 1968 och att det sedan en bit in på 90-talet bromsats upp något. (Källa: Lärarförbundet)
Och nu blir det intressant.
- För det första kan vi alltså konstatera att reallöneminskningen åtminstone har upphört sedan kommunaliseringen. Alltid något.
- För det andra så syns tydligt hur den höga inflation vi hade under 70- och 80-talen gjorde att reallöneökningarna blev små för många grupper och det ligger nära till hands att detta kan vara en förklaring. Alltså att offentliganställda lyckades sämre när det gällde att kompensera för inflationstakten.
Men förklarar det allt?
Lärarförbundet skriver i sin rapport:
”1958, då 30 procent av läroverkslärarna var kvinnor, tjänade en ingenjör bara tre fjärdedelar av en adjunktslön. Ett halvt sekel senare, när en majoritet av Sveriges gymnasielärare är kvinnor, är förhållandet det omvända: En genomsnittlig gymnasielärarlön är knappt tre fjärdedels genomsnittlig civilingenjörslön. Och hur var det nu med könsfördelningen bland ingenjörerna? Just det, ungefär 80 procent män.”
Är det så illa att det är här vi måste söka förklaringen till att lärarna halkat efter lönemässigt? Det finns ju tyvärr gott om statistik som visar hur lön i många fall beror av kön.