Lucka 17 i Skolmarknadskritiska julkalendern.
Ett helt nytt argument i skoldebatten lyder ”massiv kritik från remissinstanserna” och avser då förslagen i de två utredningar som varit ute på remiss i höst. I veckan nödgades Svenskt Näringsliv använda sin egen snart nedlagda* nättidning fPlus för att få ut detta budskap. Tre av friskolelobbyns frontfigurer – Ulla Hamilton, Inger Enkvist och Magnus Wallerå – går hårt åt utredningsförslagen i en artikel som är så långt från den moderna sortens ”vi frågar en från varje sida”-journalistik man kan komma. Istället är det så ensidigt det bara går. Inga motfrågor, ingen problematisering, inga avvikande röster.
Reportern Anders Carlsson skriver att Skolverket kritiserar utredningarna och påstår att förslaget om sänkt ersättning till fristående skolor mötts av ”massiv kritik” från remissinstanserna. Låt oss se hur det är med det.
Vi börjar med Skolverket. Det är sant är att Skolverket skriver att de ”ser en risk att förslagen i vissa delar inte kommer att leda till en reell utveckling mot en minskad skolsegregation”. Det är dock något helt annat än vad Anders Carlsson och fPlus skriver när de påstår att ”Skolverket menar att segregationen inte kommer att minska”. Det där med risk och vissa delar valde fPlus att utelämna. Skolverkets remissvar är i själva verket en katalog av stycken som börjar med ”tillstyrker” eller ”instämmer i” utredningens förslag.
Låt oss titta specifikt på förslaget om sänkt ersättning till fristående skolor, det som fPlus fokuserar på och som friskolornas företrädare är mest upprörda över. Vad säger då Skolverket om det? Jo, det är ganska rakt på sak:
Skolverket, den kanske tyngsta remissinstansen i sammanhanget, tillstyrker alltså det förslag fPlus hävdar att det finns ”massiv kritik” emot.
Men det finns ju fler som svarat? Jo, här är en lista på tyngre remissinstanser som samtliga stöder förlaget om sänkt ersättning till fristående skolor. Några av dem tillstyrker utredningens förslag som det är, en del av dem vill dessutom gå längre och vill ha en schablon som inte kan domstolsprövas. Som det var på Bildt och Asks tid.
Myndigheter
- Skolverket
- Konkurrensverket, KKV
- Specialpedagogiska Skolmyndigheten
- Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU (för övrigt ett jätteintressant remissvar – läs!)
- Delegationen mot segregation, DELMOS
Professionen i skolan
De fackliga centralorganisationerna
De största kommunerna
Därtill finns fler mindre kommuner och andra organisationer som också stödjer utredningens förslag.
Sedan finns det såklart remissinstanser som är kritiska till förslaget om sänkt ersättning till fristående skolor. Bland dessa hittar vi fPlus egna närstående, alltså friskolekoncernerna själva, Friskolornas Riksförbund, Almega och Svenskt Näringsliv. Det är inte utan att det verkar ha spelat roll för artikelns innehåll.
Jag har här fokuserat på uppgiften om massiv kritik från remissinstanserna, men det var sannerligen inte det enda som fanns att anmärka på i sak i den här artikeln. För en genomgång av fler oemotsagda tveksamheter i artikeln rekommenderas en twittertråd av Niklas Rudbäck.
Mitt sammanfattande intryck av artikeln i fPlus är kortfattat: Desperat.
Några riksdagspolitiker har sedan remisstiden gick ut också pekat på att att Sveriges Kommuner och Regioner, SKR uttalat sig kritiskt om förslagen. Det är sant, men mot deras yttrande står alltså tunga svar från Malmö stad, Göteborgs stad och Utbildningsnämnden i Stockholms stad. De två sistnämnda dessutom borgerligt styrda.
*Enligt uppgifter i tidningen Dagens Media kommer tidningen fPlus att läggas ned då flera av tidningens reportrar gått till den nystartade nättidningen Bulletin.