Lucka 15 i Skolmarknadskritiska julkalendern.
Om en skola har 120 sökande, men bara 100 platser blir det 20 som inte kommer in. Det gäller oavsett om man tillämpar kötid som urvalsgrund eller om man lottar bland behöriga sökande. För de som inte kommer in är det tydligt att skolvalet inte är ”fritt”.
Hotas då valfriheten om kötid tas bort som urvalsgrund? Nej. Det jämnar istället ut chansen att komma in så att även barn med mindre engagerade föräldrar får en möjlighet, även om de söker sent. De som säger att ett byte av urvalsgrund från kötid till lottning hotar ”det fria skolvalet” har helt enkelt fel. De som upprepar argumentet kan göra det av två olika skäl:
- De förstår inte det grundläggande resonemanget om att det är brist på platser som gör att alla inte kommer in på den skola de önskat.
- De sprider – oftast medvetet – den felaktiga uppgiften att det finns politiska förslag om att placera elever på skolor de inte valt med hjälp av lottning. Det senare har tyvärr gjorts av en lång rad prominenta borgerliga politiker.
Därtill visar statistiken om skoletablering tydligt att de skolor som har kö hellre vill behålla den är utöka antalet platser. Kön är nämligen lönsam. Mer om det bakom Lucka 8.
Några ord om varför det är en dålig idé att använda kötid, alltså anmälningsdatum, som ett sätt att göra urval till grundskolor med fler sökande än platser:
Officiellt säger friskolorna ofta att det är rättvist med kö. Då får alla samma chans. Det kortet är lätt att syna. Bara den familj som vet i vilken stad eller stadsdel de kommer bo och jobba om sju-tio år kan välja skola under barnets första levnadsår. Kötid missgynnar familjer som flyttar, vare sig det handlar om den som flytt från krig eller flyttar till en annan ort för ett nytt jobb.
När kommunpolitiker vill få t.ex. IES till sin kommun för att locka högutbildade och internationell arbetskraft att flytta dit bortser de ofta helt från att kötid förhindrar de nyinflyttade att få plats i de förmodat attraktiva friskolorna. Mycket få inresta ingenjörers barn kommer att få plats på IES i Karlskrona t.ex. Kön kommer vara full av redan etablerade familjer.
Förespråkare av skolvalet pratar om informerade val och att det är viktigt för föräldrar att kunna välja en skola som passar för just deras barn. Även detta är ett argument mot kötid. Mycket få föräldrar känner vilka behov och intressen deras kommer att ha i åk 4 innan de ens börjat i förskolan. Det går inte att både förespråka informerade skolval och samtidigt vilja behålla kötid som urval.
Ett annat argument från förespråkare av skolval är att det är så viktigt att kunna byta från en kommunal skola om man inte trivs där. Återigen. Det förutsätter att alternativen inte kräver att man stått i kö i så många år att man inte ens hunnit prova den kommunala skolan. Det går inte att både hävda att det ska vara lätt att byta skola och förespråka kötid.
Den som vill säkra en plats i de mest attraktiva skolorna gör idag också bäst i att föda sina barn tidigt på våren. Framåt oktober är det risk att det är kört. För en obligatorisk verksamhet som grundskolan tror jag att de flesta inser det orimliga.
Kötid som urval förhindrar alltså informerade skolval. Kötid missgynnar familjer som flyttar. Kötid är orättvist mot barn som föds sent på året. Ändå slåss friskolorna för att ha kötid kvar. För att det är lönsamt. Lönsamt med rätt föräldrar, de som tänker på skola redan på BB. Lönsamt med socialt rotade familjer, de som har nätverk på orten. Lönsamt med äldre barn, de som föds tidigt på året.
Dessutom fungerar kötid också som som en mekanism för att locka investerare. Framförallt koncernerna använder antalet ”köregistreringar” (börsen tillåter inte att de använder uttrycket ”elever i kö”, som ofta annars används i debatten, eftersom många står i kö till flera skolor) som en tillgång i sin kommunikation med investerare. Antalet köregistreringar ser ut som en orderstock, även om den används väldigt oseriöst. Ingen två-åring i kön kan ju ta en ledig plats i åk 4. Men investerarna blir tydligen trygga.
En annan organisation som vill ha kötid kvar som urval är Svenskt Näringsliv. Det är ett mysterium. Rimligen borde de vara för en förändring som gynnar de riktiga företag som behöver rekrytera personal och få folk att flytta till jobb.
Hur gör vi om det finns flera sökande med likvärdiga meriter vad det finns platser på en utbildning på högskolan? Vi lottar! Ingen har föreslagit att den som sökte först ska få företräde. Och två ungar födda samma år har likvärdiga meriter när det gäller att börja i fyran.