Som du har väntat! 24 luckor med svar på lika många argument och påståenden från skolmarknadens försvarare. Du känner igen dem från proffsen i friskolelobbyn, från Svenskt Näringsliv, från systemtroende ledarskribenter, din lokala högerpolitiker och kanske också från grannar och kollegor. Ja, kanske ibland också från systemförsvarare på vänsterkanten. Vi tar dem en i taget.
Påståenden från skolmarknadsförsvarare och hur du bemöter dem. Förhoppningsvis i hyfsat korta texter där jag länkar in referenser från olika håll.
Lucka 24: ”Ingen gynnas av en debatt fylld av felaktigheter.” Idag om att det visst finns några som gynnas av en saklig debatt och att de som vinner är alla vi som vill förändra skolsystemet.
Lucka 23: ”Kommunala skolor har redan 10 000 kr mer i skolpeng.” Har du också hört att friskolor har 10.000 kronor lägre skolpeng? Det är ofta ett försök att förvilla debatten och påstå att kommunerna redan kompenseras för sitt större ansvar. Men det är inte sant för det.
Lucka 22: ”Det är föräldrarna som väljer oss.” Om hur ett system som skulle minska politikers makt och ge den till föräldrar lett till att politiker nu väljer privat skola åt sina medborgare.
Lucka 21: ”Innan friskolereformen gick de rika i egna skolor med avgifter.” Dags att syna det där argumentet om alla avgiftsfinansierade skolor som ska ha funnits innan friskolereformen. Jo, sådana fanns, men de var inte många och de var inte orsaken till reformen.
Lucka 20: ”Hundratusentals elever i kö.” Nästa gång någon talar om hundratusentals elever i kö är det dags att ställa några motfrågor. Siffran är överdriven och felaktig, något IES själva medgivit. Ändå fortsätter de att sprida uppgiften.
Lucka 19: ”Ta tag i bostadssegregationen istället” Idag om uppmaningen att ta tag i bostadssegregationen istället. Med exempel på hur vårt skolsystem förhindrar det och ett räkneexempel på vad den socioekonomiska kompensationen räcker till.
Lucka 18: ”Om alla friskolor stängde…” Om påståendet att stängda friskolor skulle göra lärare arbetslösa. Uppenbart felaktigt, men icke desto mindre drar friskoleföreträdare det här kortet ibland för att tysta en diskussion.
Lucka 17: ”Massiv kritik från remissinstanserna.” Idag om friskolelobbyns och tidningen fPlus frikostiga förhållande till vad remissinstanserna sagt. Stämmer det att kritiken mot förslagen till ökad likvärdighet och minskad segregation är ”massiv”. Nej.
Lucka 16: ”Det är viktigt att det finns fler skolhuvudmän att tillgå.” Stämmer det verkligen att det måste finnas flera huvudmän för att det ska finnas friskolor eller ens valfrihet? Nej. Vi har andra system med valfrihet och privata utförare där det allmänna är huvudman.
Lucka 15: ”Valfriheten hotas om kötid tas bort som urvalsmetod.” Hotas valfriheten om kötid tas bort som urvalsgrund? Nej. Det jämnar istället ut chansen att komma in så att även barn med mindre engagerade föräldrar får en möjlighet, även om de söker sent.
Lucka 14: ”Friskolor är en nyckel till minskad lärarbrist.” Idag om lärarbrist. Har Lars Leijonborg rätt när han säger att friskolorna är lösningen? Nej.
Lucka 13: ”Det ska vara tuffa krav på den som vill driva skola.” Alla säger att de vill ha tuffa krav för att få bort oseriösa skolor, men hur agerar partierna i praktiken? Innehåller ett världsunikt pressmeddelande där SÄPO (!) har synpunkter på vårt skolsystem.
Lucka 12: ”Vi vill ha transparens och insyn.” Vad betyder det när politiker och friskoleföreträdare bedyrar att de vill ha insyn men inte #offentlighetsprincipen? Vilken insyn vill de förhindra? Med ett illustrativt exempel från liberalernas Roger Haddad.
Lucka 11: ”Friskolor har fler elever med särskilda behov.” Idag om påståendet att friskolor är mer populära och tar större ansvar för elever med särskilda behov. Lite om alla de där små skolorna blir det också.
Lucka 10: ”Friskolor har inte betygsinflation.” Idag blir det glädjebetyg! Om vilseledande information friskoleföreträdare och ett uppseendeväckande nedslag i PISA.
Lucka 9: ”Men bolaget som byggde skolan får ju göra vinst?” Om ett vanligt vinstargument. Om en marknad där priset sätts av politiker, alla får lika mycket betalt, alla får leverera och ingen har något ansvar. Man kommer faktiskt lätt att tänka på ett öststatsland…
Lucka 8: ”Låt populära skolor växa istället för att bråka om kötid.” Skulle vi inte kunna få bort köerna genom att låta populära skolor växa? Jo, de säger ofta det, men i praktiken har de inte varit så intresserade.
Lucka 7: ”Friskolorna avlastar kommunerna.”Friskolekoncernernas företrädare pratar gärna om hur de avlastar kommunerna. På vilka sätt skulle de kunna göra det och är det sant?
Lucka 6: ”Skolvalet minskar segregationen.” Tyvärr inte.
Lucka 5: ”Det är inte friskolornas fel att kommunerna är så dåliga upphandlare.” Om snöröjningen eller sophämtningen fungerar dåligt kan man skylla på dålig upphandling, men hur är det med skolan?
Lucka 4: ”Om inte de kommunala skolorna var så dåliga skulle det inte finnas kö till några friskolor.” Det finns ett enkelt sätt att säga emot här. Om det är sant att friskolor etableras där kommunala skolor är dåliga så är borgerliga politiker i välbeställda förorter sämre än andra på att sköta skolan.
Lucka 3: ”Offentlighetsprincipen skulle drabba de små skolorna hårt.” Ja, hur är det egentligen? Det visar sig att andra små organisationer hanterar offentlighetsprincipen alldeles utan klagomål.
Lucka 2: ”Med bara 15 procent av eleverna kan inte gärna friskolorna vara ett problem.” Du har säkert stött på argumentet. Friskolorna är så få att de knappast kan ha någon påverkan, heter det. Men hur mycket är egentligen 15 procent?
Lucka 1: ”Men friskolorna plockar ju inte alls russinen ur kakan.” De tar lika stort ansvar som de kommunala skolorna och har ofta till och med ett elevunderlag med sämre förutsättningar. Stämmer det?