Obs! Detta inlägg skrevs före 2018-06-29. Fram till dess var jag aktiv i Liberalerna, partiet som innan dess hette Folkpartiet. Texten kan förstås vara intressant ändå, men det kan vara bra att veta. Varför jag sedan gick med i Socialdemokraterna kan du läsa här.
I veckans nummer av tidningen NU (vecka 46) skriver Lina Nordquist om den svåra fråga om åldersbestämningar. Att hitta ett vetenskapligt och rättssäkert sätt att bedöma ålder är viktigt, inte bara för den asylsökande utan också för barns om placeras på boenden tänkta för just barn. Tidningen NU finns bara i begränsad omfattning på nätet och med Linas tillstånd publicerar jag texten här.
Asylsökande måste kunna få sin ålder styrkt (av Lina Nordquist)
Det kan vara livsavgörande om en asylsökande utan skyddsskäl är barn eller vuxen. Därför är det oacceptabelt att handläggare på Migrationsverket på eget bevåg och utan medicinskt underlag kan skriva upp en asylsökandes ålder. Detta är inte rättssäkert. Kan vi istället uppskatta ålder medicinskt bör vi göra det – frågan är om det är möjligt och i sådant fall hur.
Åldersuppskattning är ett stöd, men bara om den går att lita på. Går då det? Nej, nja och ja. Det beror på vilken metod och vilka referensvärden som används och på kunskapen hos den som tolkar svaret. På så sätt är frågan om åldersuppskattningars vara eller icke vara inte främst en politisk fråga, utan en fråga om medicin och om vem som får avgöra vilka metoder som är acceptabla.
Innan Migrationsverket för två månader sedan slutade använda medicinska undersökningar för åldersuppskattning litade man till tand- och handledsröntgen. Detta kritiserades hårt av Svenska Barnläkarföreningen och gick på tvärs med Socialstyrelsens riktlinjer. Barnläkarföreningen varnade för att de sett att ”ett stort antal ungdomar har fått sina åldrar felaktigt ändrade för att Migrationsverkets personal inte har insett hur oprecisa de här röntgenundersökningarna är”. En enskild undersökning har nämligen en felmarginal på två till fyra år.
Detta leder till två frågor. För det första om vi har användning för så tveksamma beslutsunderlag i asylfrågor. För det andra om Migrationsverkets nuvarande godtycke är bättre. Mitt svar är nej på båda frågor.
Förmodligen finns en tredje väg. Tidskriften Legal Medicine har sammanställt samtliga studier av åldersuppskattningar mellan 1956 och 2009. Slutsatsen är att en rättssäker åldersskattning kan vara möjlig, men att den kräver omfattande undersökningar av kropp, längd, vikt, tänder och skelett. Denna uppfattning delas av the International Study Group on Forensic Age Estimation. Socialstyrelsen rekommenderar idag en liknande kombination av mer omfattande bedömningar för att minska felmarginalen, men Migrationsverket har inte följt deras råd.
Det är ett problem att Migrationsverket sätter ålder efter eget kynne. Socialstyrelsen utreder nu nya, säkrare metoder som undersökning med magnetkamera eller röntgen av nyckelben, men så länge Migrationsverket ignorerar expertisens rekommendationer är sådana utredningar till liten eller ingen nytta.
Vi måste garantera en rättssäker asylprocess för ungdomar i gränslandet barn – vuxen. Rättsosäkra, godtyckliga undersökningar får inte avvisa barn till en osäker framtid. Vuxna män får heller inte placeras på boenden för barn, med regler för barn. Därför måste asylsökande kunna få sin ålder styrkt.
Därför bör Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) få i uppdrag att regelbundet sammanställa tillgänglig kunskap på området, utfärda rekommendationer och följa upp och utvärdera dem. Och därför bör SBU:s och Socialstyrelsens slutsatser och rekommendationer göras tvingande för Migrationsverket
Lina Nordquist, landstingsråd (FP), docent fysiologi