I tisdags var jag på sammanträde med kommunstyrelsen i Enköpings kommun. Ett av ärendena var en del i budgetprocessen inför 2026. Där stod om den omställning kommunen behöver göra till följd av en förändrad omvärld, med bland annat ”färre tillgänglig arbetskraft” och ett ”sviktande skatteunderlag”. Den är inga nya påståenden i kommunen. Den här gången skulle de motivera ytterligare medel för digitalisering och innovationer.
Men är det sant? Finns det något som tyder på färre tillgänglig arbetskraft och sviktande skatteunderlag?
Inte mycket. Låt oss se hur det ligger till.
Påståendet om färre tillgänglig arbetskraft handlar om färre i arbetsför ålder. Normalt definierar vi den som befolkningen i åldern 19-64 år. Enligt SCB hade Enköping 27120 invånare i åldrarna 19-64 i december 2024. Tittar vi tio år framåt till 20331 kommer befolkningen i de åldersgrupperna att ha ökat till 29397 personer. En ökning med nästan 2300 personer. Ändå står det ”färre”.
Men om vi snälltolkar lite då. Kanske menar kommunen att det är andelen i arbetsför ålder som minskar? Det kan vi också kolla. I december 2024 var 55,8 procent av befolkningen i Enköping i åldrarna 19-64. 2033 kommer den siffran enligt SCB:s prognos att vara 55,7 procent. Så gott som exakt densamma alltså.
Men inte bara det. Resonemanget bortser helt ifrån ett centralt politiskt beslut som redan är fattat. Till 2033 kommer pensionsåldern att ha höjts med två år. Vi får in två hela årskullar till i arbetsför ålder. Att inte detta är med i kommunens eller SKR:s framtidsprognoser är obegripligt. Den höjda pensionsåldern innebär att vi får räkna arbetsför ålder som 19-66 år istället. Antalet ökar då med ytterligare 1300 till 30700 personer. Som andel av befolkningen ökar den arbetsföra delen till 58,2 procent. Det är en rejäl ökning.
Men skatteunderlaget då? Ja, det är tätt knutet till den arbetsföra befolkningen. I praktiken styrs skatteunderlaget av antalet personer i arbetsför ålder, lönenivå och sysselsättningsgrad. Med en växande befolkning där en ökad andel är i arbetsför ålder kommer vi alltså att ha ett starkare skatteunderlag om vi inte förutspå sämre löner och högre arbetslöshet. Ändå står det ”sviktande”.
Varför sitter den här uppfattningen så djupt i Enköpings kommun? Det är inte länge sedan cheferna i kommunen hade konferens på temat 25 procent större behov och 25 procent färre personal. Det är ett obegripligt scenario som det inte finns något som helst stöd för i prognoserna för de kommande tio åren. Det är förvisso sant att andelen som är äldre än 80 ökar kraftigt, men det innebär inte på långa vägar att behoven i kommunen i stort ökar med 25 procent. Allrahelst inte som vi kommer att ha färre barn i förskolan. (Mer om det via länken här. Obs att kalkylen där är gjord på en äldre befolkningsprognos med fler barn dock.)
Men det föds ju jättefå barn just nu, invänder kanske någon. Ja. Det är ett problem för skatteunderlaget, men först om tjugo år. Den kommande tioårsperioden ser vi inget sådant problem. Ändå sprids och används påståendet om brist på personal och pengar som ett motiv till besparingar och höjda avgifter i välfärden. Det är inte bara felaktigt utan också dumt.
Det är knappast genom sämre välfärd med högre avgifter vi kommer att få upp de låga födelsetalen.
- Året 2033 är valt här eftersom det är det år som SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) har prognoser till i sitt analysverktyg. ↩︎