Det kanske var tråkigt igår, men idag kom Riksrevisionens granskning av RUT. Första stycket understryker det både Myndigheten för Tillväxtanalays och TCO skrivit på senare tid:
”Riksrevisionen konstaterar dock att regeringens bedömning att reformen är självfinansierad har svagt empiriskt stöd.”
Visst finns det positiva effekter i form av ökat arbetsutbud, men Riksrevisionen pekar på bristande träffsäkerhet. Det är bara 31 procent av RUT-köparna som har hemmavarande barn! Det är alltså till största delen andra än barnfamiljer som livspusslar med RUT. Riksrevisionen pekar, precis som Johanna Rickne i en rapport i våras, på att sysselsättningen i RUT-företag till stor del utgörs av EU- invandrare. Uppåt 30 procent (!) av nya rutarbetare var inte folkbokförda i Sverige året innan och majoriteten av dessa kom från EU. Arbetskraftsinvandring alltså. Sammanfattat i stycket: ”en förhållandevis stor andel av de som fick jobb i rutbranschen är personer som kommit till Sverige från andra EU-länder, sannolikt i syfte att arbeta med ruttjänster. Effekten på de offentliga finanserna av denna arbetskraftsinvandring är svårbedömd”
Svårbedömd, var ordet. Det som är lätt att konstatera är dock att RUT inte är den integrationsmotor som förespråkarna brukat tala om. Det argumentet lär vi få höra allt mer sällan nu förmodar jag.
Att läsa argumenten för avdraget i rapporten i kombination med Riksrevisionens slutsatser är smått brutalt:
”Riksrevisionen har även granskat regeringens bedömning att reformen är självfinansierad på sikt. Granskningen visar att centrala antaganden saknar empiriskt stöd. ”
Aj.
Riksrevisor Stefan Lundgren säger att intäkterna från RUT ”tydligt understiger kostnaderna för rutavdraget. Därutöver tillkommer negativa effekter på statsfinanserna av att hushållens konsumtion av andra varor och tjänster minskar”.
Trots att de flesta rutköparna handlar för små belopp är det storkonsumenterna som ger avtryck i statistiken: ” År 2017 gick 43 procent av det totala avdragsbeloppet till 11 procent av de rutköpande hushållen”. Och fördelningsprofilen är, ja, sådär…
”Mer än hälften av avdragsbeloppet går till femtedelen med högst inkomster”.
Svarta till vita jobb då? Jo. Riksrevisionen börjar med en känga till regeringen för att ha använt högre antaganden om den svarta sektorns storlek än Skatteverket. Rätt så hårt här:
Om man antar samma omvandling av svart till vit inom städ, barnpassning och trädgård ”så blir Finansdepartementets beräkning av omvandlingen av svarta jobb till vita inom hushållstjänster sammantaget 23 gånger högre än vad Skatteverkets undersökningar indikerar.”
23 gånger!
Men visst köps det ändå mindre svart? Jodå, det är bara det att: ”nedgången är av ungefär samma magnitud för reparation eller hjälp med bil och båt, som inte subventionerats”
Men det blir väl ändå extra pengar för att RUT-köparna hinner jobba mer? Nja:
”Sammantaget bedömer Riksrevisionen att det inte finns stöd för Finansdepartementets antagande att hälften av den frigjorda tiden används till ökat marknadsarbete. ”
Rapportens rekommendationer är dock modesta: att se över långsiktiga effekter vid förslag om förändringar och att beakta arbetskraftsinvandringen vid åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen, inte minst bland dem med svag anknytning till arbetsmarknaden.
En sak som fortfarande saknas i den senaste tidens rapporter är uppgifter om förekomsten av underleverantörskedjor. TCO var inne lite på det i sin rapport, men det skulle behövas mer fakta där. Förekommer utstationering? Bemanningsföretag? I vilken omfattning?
Förhoppningsvis städar Riksrevisionen bort en del av de mest fantasifulla antagandena, beräkningarna och förhoppningarna ur debatten. Hoppas istället att TCO:s förslag om tak per timme, krav på arbetsvillkor, stoppat höjt tak och stoppade utvidgningar kan komma in istället.
Finns det då inget bra? Jo, de som fått jobb i och med RUT har fått det bättre. Jag är dock övertygad om att om vi satsat skattepengar på till exempel hemtjänst för sjuka och behövande istället för hemstädning för friska och arbetande så hade det blivit jobb där också. Med samma positiva effekter för de anställda.