Så jobbar kapitalet för att påverka socialdemokraterna – hur gör du?

Det gick snabbt. En tisdag i augusti presenterade socialdemokraternas partisekreterare en rad från förslag från partiets 11 arbetsgrupper som nu skulle diskuteras inför kongressen. Konsultbranschen låg i startgroparna. Bara två dagar senare hade socialdemokraternas politikutveckling blivit ett försäljningstillfälle för lobbyister. I ett inlägg på LinkedIn marknadsför ett av företagen en medarbetare med ”lång erfarenhet från Socialdemokraterna”. I texten kan byråns kunder och andra läsa om hur man gör för att påverka förslagen. Ja, man kan ju bli medlem, skriva motioner och kandidera till uppdrag. Skojar bara. Den sortens tjänster säljer inte byrån. Här handlar det om relationer. Och tanken är såklart att det ska framgå att konsulten med ”lång erfarenhet från Socialdemokraterna” kan hjälpa till så att det blir så att säga rätt beslut nu när medlemmar, partistyrelse och andra tar sig an förslagen inför beslut på kongressen nästa år. I sista punkten i byråns text finns en uppmaning till de företag som byrån riktar sig till:

Ur byråns blogginlägg om hur man som kund ska påverka socialdemokraternas kongressbeslut.

Det är en uppmaning som säger lite om hur lobbyistbranschen fungerar. Läs igen:

Säkerställ att beslutsfattare i ditt nätverk löpande får inspel inför och under kongressen. Det ger dem de bästa förutsättningarna att argumentera för just den fråga som ni tycker är viktig.

Lobbyistföretaget säljer alltså tjänster där de antyder att de kan påverka beslutsfattare i partiet. Inte bara inför, utan också under pågående kongress. Det borde vara en viktig insikt för vanliga medlemmar. 

Sen kan man förstås diskutera hur seriös lobbyistbranschen är och vilken erfarenhet och kunskap som kunderna får för pengarna. På en hearing om just lobbyism i våras berättade en moderat riksdagsledamot att hen ofta kontaktades av lobbyister, men att de sällan tillförde ny eller aktuell kunskap.

– Om jag vill veta något på riktigt måste jag ändå ringa LO eller Svenskt Näringsliv, sade hen.

Det påståendet är intressant här. Vilken partierfarenhet är det byrån avser med ”lång erfarenhet”? På byråns hemsida kan man läsa att konsulten arbetat i såväl riksdag som regering (!). (Regeringskansliet brukar man säga om man är tjänsteman. Regeringen är ministrarna.) Enligt konsultens CV handlade det om fyra månader en sommar för sex år sedan. Men varken tid eller arbetsuppgift spelar roll här. I lobbyistsvängen är det hårdvaluta att ens ha haft ett passerkort till maktens boningar.

Så vad gör vi?

Ja, för det första gäller det att förstå hur utbredd påverkan makthavare i politiken är utsatta för och särskilt uppmärksamma kontakter från tidigare partiaktiva som nu har nya uppdragsgivare och andra lojaliteter.

För det andra måste fler förtroendevalda på alla nivåer emellanåt få frågan:

– Vilka lobbyister blir du kontaktad av, vet du vem de representerar och hur hanterar du det?

För det tredje måste vi göra jobbet själva och inte lita på att någon annan skriver de där motionerna, ordnar de där mötena och ringer de där samtalen.

Som vanligt är det organisering som är medlemsdemokratins grundpelare.