Obs! Detta inlägg skrevs före 2018-06-29. Fram till dess var jag aktiv i Liberalerna, partiet som innan dess hette Folkpartiet. Texten kan förstås vara intressant ändå, men det kan vara bra att veta. Varför jag sedan gick med i Socialdemokraterna kan du läsa här.
På SvD Brännpunkt idag försöker jag med ett resonemang om på vilket sätt (orimligt) stora vinster kan uppstå i olika delar av välfärdssektorn visa att debatten om ”Vinster i välfärden” skymmer både problem och lösningar. Jag är förvånad och besviken på både regering och opposition.
På regeringen för att den så konsekvent (med undantag av några rallarsvingar från KD) duckar i frågan. Det går faktiskt att torgföra en egen uppfattning utan att först vänta på socialdemokraternas kongress.
På oppositionen för att den retirerat till renodlad juridik i kombination med ett önsketänkande om att ”valfriheten blir kvar ändå”. Antingen säger man att man vill minska valfriheten och då kan man göra det med juridik. Eller så säger man att man vill ha valfriheten kvar och då måste man förmå att analysera de problem som faktiskt finns och presentera förslag till lösningar på dessa.